Haddorps gård

Platser

Tillhör projektet Gömda och glömda

Här på gården bodde Sveriges förste arkeolog och räddaren av Linköpingsskatten – Johan Hadorph – som även lade grunden till Historiska museets samlingar och till Riksantikvarieämbetet vid 1600-talets mitt.

Och här vid Haddorps by, nästan 100 år tidigare, utspelades en blodig massaker.

I den äldre rödfärgade timmerbyggnaden på gården har troligen Johan Hadorph växt upp. Han föddes här den 6 maj 1630.

Johan utbildades först i Linköping och fortsatte sedan, efter sin gymnasieexamen, vid Uppsala universitet. Där blev universitetskansler Magnus Gabriel De la Gardie hans stöd och mentor i karriären. Eftersom fornvården och fornforskningen var Hadorphs stora intresse blev han snart riksantikvarie, år 1666.

Här på gården tillbringade han och familjen sina somrar. Det var också här han avled, 1693. Hadorph ligger begravd i Slaka kyrka.

Fornvården var ju hans stora intresse och på hans initiativ sattes omfattande inventeringar av landets fornlämningar igång – ”Rannsakningar efter antikviteter”. Året innan hade fornminneslagen tillkommit, den första i världen, och till vilken han medverkat. Med utgångspunkt i denna lag uppdrogs nu åt biskopar och landshövdingar runt om i landet att se till att inventeringar över fornminnen utfördes. Hadorph medverkade själv vid dessa inventeringar och gjorde årliga antikvariska insamlings- och inspektionsresor i landet. Han var även ciceron till den nye kungen, Karl XI, vid dennes eriksgata 1670.

Hadorph var speciellt intresserad av runinskrifter och såg till att många av dessa avtecknades. Dessutom var han samlare av medeltida handskrifter och utgav själv flera historiska skrifter. Hans insamlade material är mycket viktiga dokument för den förhistoriska- och historiska forskningen i Sverige.

Vid sveriges första vetenskapliga utgrävning, av Birka på Björkö i mälaren, blev han också landets allra första arkelog.

Därutöver lade han på sina resor grunden till Historiska museets samlingar, med insamling av bl a mynt, sigill och förhistoriska vapen. I augusti 1676 påträffades i Linköping ett antal kyrkliga, helt unika, silverpjäser av en plöjande bonde i borgmästarens Johan Mogatheus åkerstycken strax utanför staden. Borgmästaren ville inte alls följa påbudet i fornminneslagen från 1666. Istället för att lämna in fyndet till staten ville han behålla det för egen del. Hadorph fick dock kännedom om saken och skred till handling. Skatten bestod av sex kyrkliga objekt från medeltiden som sammanlagt vägde 6 kg. Först 1683, efter långdragna skriftväxlingar, införlivades skatten i samlingarna för dåvarande Antikvitetskollegiet, nuvarande Historiska museet. Änkan till borgmästaren ersattes med 1 273 daler kopparmynt. Skatten är idag helt unik i sitt slag i Sverige och ingår i Historiska museets Guldrum.

Vidare, på platsen vid Haddorps gård hade, nästan 100 år tidigare (1542), en blodig massaker utspelats. Det var under Dackefejdens dagar – upproret mot Gustav Vasa.

De upproriska Dacketrupperna hade slagit ned kungens styrkor i Kisatrakten och var på väg till Linköping. De slog läger vid Skeda och Slaka socknar med 300 man och skulle stanna över natt vid Haddorps by hos bonden Olof Håkansson. Natten den 12 oktober blev dock ödesdiger för Dackes män. De kungliga trupperna, under Botvid Larssons befäl, var dem på spåren och tidigt i gryningen anfölls de sovande rebellerna. Alla Dackes män höggs ned, husen sattes i brand och hela byn ödelades. Trots detta nederlag fortsatte upproret till augusti året därpå. Efter flera nederlag blev Dacke skjuten vid gränsen till Blekinge. Hans huvud sattes på en påle som placerades vid galgbacken. För att minska risken för ännu ett uppror satte Gustav Vasa Dackes son i en fängelsecell där han fick svälta ihjäl.

---

Vägen till Haddorps gård.

Haddorps gård.

Detalj, Haddorps gård.

 

Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: Haddorp