Licens

×

Gärdserum kyrka (or)

Byggnader/arkitektur

En presentation av Gärdserum kyrka omfattar av naturliga skäl två byggnader. Dels den nuvarande, av många kännare ansedd som Sveriges först uppförda nygotiska byggnad i landet. Dels den medeltida som revs 1854 för att ge plats för den för nymodiga skapelsen. Här följer en kort orientering.

Den gamla kyrkan uppfördes troligtvis på 1200-talet, enligt källorna som annexkyrka till Ukna. Den magnifikt treskeppiga kyrkan tillbyggdes vidare med ett kor av sten omkring år 1300. Den senaste uppgiften styrkt av gravstenar i koret.

Socknens befolkning växte och med tiden fick Gärdserum (Gellerum) församling egen förvaltning. Under 1730-talet utökades den gamla kyrkan med läktare åt väster och norr. Församlingen försökte rusta sig för tidens befolkningsökning, men mot 1800-talets mitt närmade sig församlingens invånare 2.500 personer och kyrkorummet blev alltmer trängre. Den medeltida kyrkobyggnaden mäktade till slut inte längre med tidens kyrkoplikt. Något måste göras. Stavkyrka kom att rivas 1854 till förmån för en ny och mer tidsenlig kyrka med bättre plast för socknens kyrkobesökare. Dessförinnan försiggick en del turer i socknen.

Vid sockenstämman den 14 oktober 1849 hade det beslutats att en ny kyrkobyggnad skulle uppföras. Ritningar till kyrkan gjordes av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander från Stockholm och ritningarna godtogs av församlingen den 15 september 1850. Redan den 2 juni 1850 hade församlingen tillsatt en byggnadskommitté. Ordförande och den drivande kraften till kyrkobygget blev friherren och kammarjunkaren Seth Adelsvärd. Material och kostnadsförslag upprättades av direktören och byggmästaren Jonas Jonsson och dessa handlingar godtogs av församlingen den 21 september 1850. Summan för byggnadens uppförande uppgick till 6 444 Riksdaler.

Fredrik Wilhelm Scholander var vid tiden absolut erkänd som ledamot och professor vid konstakademien i Stockholm. Vidare arkitekt vid Drottningholm och sedermera intendent vid Stockholms slott. Hur lilla Gärdserums kyrkoråd kunde knyta denna kraft till kyrkobygget står bortom eder artikelförfattares möjlighet att beskriva inom ramen för denna framställning.

Byggmästare Jonas Jonsson bör absolut nämnas i sammanhanget. Denne hade vid tiden över 30 års erfarenhet av kyrkobyggen i Tjust, ofta i sammarbete med den östgötske arkitekten och byggmästaren Axel Nyström. De bägge byggarna kom att utveckla den stil som går under beteckningen Tjustempire. Jonsson var även själv en driven arkitekt och beredde ofta sina egna byggen. Av hans digra produktion kan nämnas Stora hotellet i Linköping,

I januari månad 1851 började grundgrävningen och grundsättningen, och när grunden under ett år satt sig började murningsarbetet med väggar våren 1852. Det fortgick så att själva kyrkan var takbelagd innan årets slut. År 1853 fortsatte arbetet med återstående murning av tornet och träresning i detsamma, samt snickeriarbeten inom kyrkan. Återstoden av snickeriarbetet fullbordades våren 1854. Till den nya kyrkan fördes en del inventarier från den gamla. Bland annat ett triumfkrucifix från 1300-talet och begravningsvapen över ätten Natt och Dag.

Att julottan firades i den nya kyrkan år 1853 betydde inte att den var invigd. Den för kyrkan och församlingen nitälskade friherren Seth Adelsvärd önskade att utökningen av kyrkogården skulle vara avklarad och ny orgel i kyrkan uppsatt innan invigningen borde bli av. Arbetet med kyrkogårdens utvidgning och uppbyggnad av stenmurar samt planering; ”detta arbete som väcker nutidens förvåning”, beslutades den 18 oktober 1854, men kunde inte fullbordas förrän hösten 1855. Den högtidliga invigningen hölls således inte förrän den 16 augusti 1857. Förättare var domprosten Lars Laurensius.

Gärdserums nya kyrka blev en sockerbakelse, och oavsett vad man kan anse om så kallade nystilar framstår den som raffinerad och elegant. Den gamla kyrkan bör sörgas men den nya är ett gott alternativ. Kyrkan ligger underskönt på en höjd med utsikt över Uknadalen. Exteriört märks förutom optimala proportioner och påfallande smäckerhet de antalet tinnar som elegant skjuter upp från takfoten. Kyrkan uppfördes trots sin litenhet i tre skepp med rymliga läktare över sidoskeppen. Kyrkorummet som skapades blev ljust, luftigt och intagande för besökaren med vacker glasmosaik bortom nygotiskt valv i öster.

Enligt arkiven var den förste att döpas i den nya kyrkan gossen Carl Oscar, son till hemmansbrukaren Nils Petter Larsson och dennes maka Maja Andersdotter i Könserum. Ceremonin ägde rum den 19 augusti 1857. Den mer olycklige att först begravas intill den nya kyrkan var enligt källorna flickebarnet Emma Charlotta Oxelgren. Dotter till arbetaren Petri Oxelgren och dennes maka Anna Sofia Dahl. Familjen hade ingen fast bostad vid tiden utan var skrivna på socknen. Flickan var 8 år när hon gick bort i svullnad den 14 augusti och begravdes den 23 samma månad.

Den nya kyrkan uppfördes alldeles invid den gamla. Ändock låg den gamla stavkyrkan aldrig i Östergötland. Gärdserum blev inte östgötsk territorium förrän 1971, då Uknadalens landskommun efter beslut till delar inkorporerades med Åtvidabergs kommun, vilket förmerade Östergötland med förutom Gärdserum även med Hannäs församling. Det emellanåt använda epitetet Östergötlands sista stavkyrka skaver således.

 

Bildtexter:

Bild 1: Gärdserums nya kyrka. Publicerad på Svenska kyrkans webplats. Fotograf okänd.
Bild 2-3: Blyertsteckningar 1829 av D. W. Blom.
Bild 4: Kalmar läns museums fotoarkiv, KLMF.A11037. Inte attribuerad men angiven vara tecknad 1829. Rimligtvis av D. W. Blom.

Bild 5: Gamla Gärdserums kyrka. Nils Månsson Mandelgren.
Bild 6: Byggmästaren och arkitekten Jonas Jonsson. Kalmar läns museums fotoarkiv, KLMF.A02497.
Bild 7: Arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Upphovsgivare okänd.
Bild 8: Domprost Lars Laurenius (1792-1866). Foto: Okänd.
Bild 9: Odaterad interiör från kyrkan. Foto: Okänd.

Källor:
Svenska kyrkans web; https://www.svenskakyrkan.se/atvidsforsamling/gardserums-kyrka

Gärdserum CI:5 (1838-1860), sid 131.
Gärdserum CII:1 (1853-1860), sid 41.
Gärdserum FI:1 (1838-1860), sid 93.

Marian Ullén, Medeltida träkyrkor.

 

Författare: Leif Wallentinsson
Inlagt av: Östergötlands museum
Kommun: Åtvidaberg
Ort: Gärdserum
Licens:
Bild för licensen CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE DELA LIKA (CC BY-SA)

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram