På jakt efter ett kulturarv - halt som en blankål

Bilden ovan visar en gammal luffarslöjdsklenod i Anette Nilssons- själv aktiv trådslöjdare - ägo.

Samtidigt som en sökning på internet ger 75 000 träffar på ordet luffarslöjd och 232 000 på trådslöjd så ger en sökning på samma ord i museernas datasystem för det mesta ingen träff alls! Svenska akademiens ordlista har aldrig innehållit orden luffarslöjd eller trådslöjd, Svenska akademiens enorma ordbok inte heller. Nationalencyklopedin har inget att säga om företeelsen och inte ens den gamla Ugglan – Nordisk familjebok – ger några upplysningar om luffarslöjd, trådslöjd eller trådkonst. Tillhör det ens kulturarvet eller är det bara ”nå´t som luffarna gjorde” och ”vanligt folk” fortfarande gör?

Traditionell luffarstjärna gjord av luffaren Erik "Öland" Andersson.

Jag ägnade sex höstveckor, på uppdrag av Östergötlands museum, åt en jakt på östgötsk trådslöjd och nu aktiva trådslöjdare i länet. Inventeringen har gjorts för att användas som underlag för planeringen av Folkkonståret 2018. Jakten har å ena sidan gett god fångst – över 320 luffarslöjdsföremål, sex aktiva trådslöjdare och tre entusiastiska samlare – och å andra sidan har det varit som att försöka få grepp om en ål. Vad ÄR luffarslöjd? Är det något annat än trådslöjd och skiljer sig det från trådkonst och smyckestillverkning i silvertråd?

Medan varenda broderisöm och alla möjliga vävtekniker har studerats, beskrivits, dokumenterats, värderats och bevarats för eftervärlden så har motsvarande intresse för trådslöjden eller luffarslöjden varit begränsat. Trådslöjdsföremålen har ofta slängts när sterbhusen har röjts med motivering ”äsch, det där är ju bara nå´t som luffarna gjorde…” och det har mera sällan lämnats som gåva till museerna eftersom det kanske inte uppfattats som ”värt att bevara”.

Namnet i snirklig tråd som tack för en övernattning vid glasbruksugnen, fick Carl Johan Olsson i Rejmyre.

Trots det har trådslöjden överlevt och t o m fått något av en pånyttfödelse på julmarknader, i studieförbundens utbud av hantverkskurser och shabby chictrendens avskavda bondköksromantik. I Östergötland var det en person – Sven Axner i Vreta Kloster – som mer än någon annan bidrog till att trådslöjden redan i slutet av 90-talet tog sig in i Hemslöjdens sortiment och att det idag finns mer än en handfull skickliga trådslöjdare i länet. Och flera av dem nöjer sig inte med att bara bevara det gamla hantverket; de tar det ett steg till och gör något helt nytt av metalltrådarna.

Wiwi Samuelsson, Linköpings universitet

Modern form i gammal teknik, av Caroline Blixt.

Författare: Wiwi Samuelsson
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping