Att digitaliseringens tid är nu, den upplevelsen har väl många. Det är på många områden där stora insatser med digitalisering görs, dels inom museer och arkiv, men även inom ideella föreningar som exempelvis hembygdsrörelsen. Digitaliseringens huvudsakliga mål är att göra vårt gemensamma kulturarv (artefakter, handlingar, bilder, ljud m.m.) tillgängligt för en större publik.
Låt oss titta tillbaka i digitaliseringskikaren. Under 1990-talet gjordes stora satsningar på att digitalisera kulturarvet bland annat genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det skedde mycket digitalisering av arkiv rörande emigrationen under 1800-talet. Ett annat projekt rörde Regionarkivets (landstinget) arkivmaterial. Företaget ArkivData i Norrköping digitaliserade Länslasarettet i Linköpings sjukhusrullor som omfattar perioden 1839–1895 (volym G4a:1–34). Av dessa rullor gjordes ett digitalt sökbart register på de personer som var patienter på länslasarettet mellan de nämnda åren. I databasen innehåller förutom personuppgifter finns data om, vilken sjukdom patienten led av, vilket yrke den hade, var personen bodde med mera.
Detta register är värt ett besök för dig som är intresserad av din släkts eller hembygds historia, men även för dig som student och ska skriva en uppsats eller för dig som bara vill känna historiens vind blåsa. Registret finna att söka i på Linköpings Universitets webb under LiU E-press.
Författare:
Henrik Lind
Inlagt av:
Regionarkivet i Östergötland
Kommun:
Linköping
Ort:
Föreningshuset Fontänen
Licens:
CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE ICKE KOMMERSIELL (CC BY-NC)