Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Conrad Tector.

Conrad Pettersson Tector, 1838-1876

Personer/Livsöden, Berättelser/fenomen

En Svanshalsbo som slutade på stupstocken

Än i dag kan man få höra berättelser om stråtrövarna Hjert och Tector, som intog en dominerande plats i 1800-talets kriminalhistoria. Tector, vars fullständiga namn var Conrad Pettersson, föddes i Rehnstad, Svanshals, 30 april 1838.

Lyssna 

Fadern, statdrängen Peter Tector, var av så kallad tattarsläkt och ökänd i trakten. Han undergick bland annat kyrkoplikt i Svanshals och straffades för flera resor stöld. Conrad gick i föräldrarnas fotspår och 1855 straffades han för snatteri i Jönköping och 1857 blev det fängelse på vatten och bröd i Linköping. Han återvände till hemsocknen, gifte sig med en flicka från Kyleberg med vilken han fick två barn.

Hjert.1863 övergav han familjen och flyttade till Stockholm där han efter några försök som murare blev förbrytare på heltid. Han åkte fast för flera grova brott och dömdes till fängelse och förlust av tio års medborgerliga rättigheter. Under Långholmsvistelsen blev Tector bekant med smålänningen Hjert. De båda kom överens om att efter frigivandet utföra den stora kuppen, som skulle göra dem rika, varefter de skulle bege sig till Amerika.
Bild: Hjert.

Natten den 31 augusti 1874 låg de i bakhåll vid Nafsta i Södermanland för diligensen mellan Malmköping och Eskilstuna. De hade noga planlagt kuppen och låg beredda vid en grind på var sin sida av vägen. Vid den aktuella tidpunkten närmade sig en skjuts och när kusken hoppade av för att öppna grinden, inledde Tector skottlossningen, men bommade. Hjert siktade bättre och träffade den chockade kusken i halsen. Kusken avled omedelbart. En passagerare försökte ta tömmarna och fly men även han blev skjuten och avled dagen därpå. Återstod nu att försäkra sig om bytet. Det blev en chock när de upptäckte vilket fruktansvärt misstag de begått. Där fanns inga pengar. Det var en privatskjuts och inte postdiligensen. De båda mördarna försvann i panik när de hörde den riktiga postdiligensen närma sig. Trots svåra smärtor kunde passageraren innan han avled ge en del upplysningar.

Det blev alltså ingen Amerikaresa för Hjert och Tector. De flydde in i Östergötland, stal häst och vagn hos kyrkoherden i Kristberg och begav sig neråt Småland. Nu gällde det att skaffa pengar till Amerikaresan på något annat sätt. Banken i Oskarshamn skulle få släppa till dem. Efter ett mödosamt inbrott stod de inför fyra väl låsta kistor. De tog med sig den lättaste och besvikelsen blev än en gång oerhörd då kistan innehöll bara papper, reverser och växlar för miljonbelopp, men för de båda tjuvarna helt värdelösa.

Nu förslog Tector en turné till Gotland, som han väl kände till efter tidigare besök, då han även där straffats för diverse brott. Efter en månads stöldturné på ön återvände Hjert och Tector till fastlandet i en stulen båt och sedan fortsatte de till Stockholm.

Nu var de efterlysta. Hjert infångades på Liljeholmens station under dramatiska omständigheter. Tector upptäcktes vid Södertälje central. Flera poliser jagade honom mot Järnahållet. När han upphanns hotade han att skjuta poliserna men avväpnades efter ett handgemäng och tillfångatogs. Mördarna rannsakades först i Stockholm. När man upptäckte att de var skyldiga till dubbelmorden fördes de till Nyköping för rannsakan. Därefter till Oskarshamn och Visby, vars häradsrätter ju hade en del otalt med de båda förbrytarna.

Det hela kunde bara gå på ett sätt. Båda dömdes till döden. Båda sökte nåd men fick avslag. Avrättningarna bestämdes äga rum i maj 1876. Tector avrättades på Gotland och Hjert utanför Malmköping i Södermanland. De skrämmande scener som utspelade sig vid deras avrättningar resulterade redan året därpå i kunglig förordning om att avrättningar ej längre fick vara offentliga folknöjen. Avrättningarna satte också fart på diskussionerna om dödsstraffets vara eller inte vara, men det skulle dröja ända till 1910 innan den sista avrättningen ägde rum i Sverige.

Källa:

Artikel av Paul Karlsson i hembygdsboken I Rökstenens bygd

Författare: Gunilla Christensen, Ödeshögs bibliotek, oktober 2002
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Ödeshög

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram