Frans Wilhelm Johansson, 1851-1922

En pionjär inom egnahemsrörelsen.

Egnahemsrörelsen började sin verksamhet i slutet av 1800-talet. Från Östergötland utgick en av de livaktigaste grenarna. En gren som kom att höra tala om sig i stora delar av landet. Föregångsman och drivkraft bakom detta östgötska initiativ var kakelugnsmakaren F W Johansson, bosatt i Motala.

Lyssna 

Jonas Frans Wilhelm Johansson föddes den 19 december 1851 i Vimarka i Vårdsberg där hans föräldrar, Johan Wilhelm Jonsson och Johanna Andersdotter, ägde och brukade en gård. Han var äldst av nio syskon och lärde som ung till kakelugnsmakare. År 1874 flyttade han till Stockholm. Johansson gifte sig 1881, 30 år gammal, med den tre år äldre Wendela Lilja som var född i Kristberg. År 1885 återkom de båda till Östergötland där de först bodde i Vadstena. Efter bara ett år flyttade de vidare till hennes föräldrahem i Kristberg för att 1893 slutligen hamna i Motala. Tillsammans fick paret tre söner.

Johansson hade sett att små jordbruk, som var stora nog att försörja en familj, många gånger sköttes bättre än större. Då myndigheterna inte uppmuntrade delning av större jordbruk födde detta hos honom tanken att göra sådana små men bärbara jordbruk möjliga och samtidigt skapa möjligheter till lån för "egnahemsägare". Tanken var att man skulle köpa större gårdar och stycka upp i flera mindre lotter. 

Ett första kortlivat försök gjordes 1890 i Godegård socken. Ett nytt mer lyckosamt genomfördes i Kristberg 1892, där två filialer bildades, i Skalleby och i Karlström. Snart tillkom flera filialer och 1893 bildades så en centralstyrelse i Motala och föreningen fick namnet Motala Egna hem u p a. Försöket blev en framgång och snart bildades filialer i en explosionsartad utveckling. Redan på 1890-talet var de över 80. 1904 var de uppe i 133 och på 1920-talet var det 164 st filialer. Dessa var spridda runt om i länet och även i andra län, som t ex Närke, Västergötland och Södermanland. Till och med i Stockholmstrakten fanns ett par stycken. Den första gård man köpte in för styckning i mindre lotter var Brånshult i Kristberg. På ett tidigt stadium kom även städerna att omfattas av egnahemsrörelsen, fast då i form av tomter med små hus med trädgårdar.
Bild: Motalaföreningens styrelse 1899. Stående sekreteraren F.W. Johansson (Motala musei- och hembygdsförening).

Kritik hade inte saknats under de första åren. Man menade att det hela inte skulle leda till annat än att "göra en mängd människor till fattighjon". Men man kan nog i det stora hela se det som en lyckad idé, i det att det skapade möjligheter till fastighetsförvärv för många med begränsade resurser. 1942 hade Motalaföreningen 1600 medlemmar. Då hade 5 146 980 kronor utbetalats i egnahemslån till låntagare i 13 län. Föreningen, som de sista decennierna kom att förlora sin betydelse, upphörde formellt först 1980.
Bild: Ett av de första egna hemmen uppfört i Brånshult, Kristberg (ur "Sveriges bebyggelse", Stockholm, 1947).

Johansson själv hade inte talets gåva och passade ej i rollen som agitator. I stället iklädde han sig rollen som föreningens kassör, vilket han skötte med stor duglighet i många år. Han beskrivs som godmodig, tillgänglig och meddelsam, och det mest utmärkande för honom var hans sega energi. Han gav inte upp inför de svårigheter som tornade upp sig. Han besatt framför allt stor organisationsförmåga och hade så att säga planerna färdiga i sitt huvud. År 1917 drog han sig tillbaka efter lång och trogen tjänst. Han avled i Motala den 22 januari 1922, 70 år gammal, av kronisk hjärtsjukdom.

Källor:

Motalabygd: Årsskrift för Motala musei- och hembygdsförening. 1984.

Edling, Nils: Det fosterländska hemmet (Stockholm, 1996)

Lindström, Staffan och Remmare, Per Olof: Egna Hemsrörelsen och pionjärföreningen Egna hem u p a, Motala. (Stockholms universitet, kulturgeografiska institutionen, samhällsplanerarlinjen, projektarbete, ht 1984)

Scheutz, Georg: Profiler från det svunna Motala (Motala, 1955)

Tidningsartikel i ÖT 1942-08-05

Tidningsartikel i ÖC 1952-04-26

Tidningsartikel i ?   1962.

Kyrkböckerna för Vårdsberg, Kristberg, Vadstena och Motala. 

Författare: Freddie Hallberg, Östergötlands länsmuseum, juni 2005
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Motala