Karl Johan Andersson, "Kalle Stina", 1873-1951

Historien om Karl Johan Andersson, Kalle Stina eller Karl den I över riket Fläsklösen fascinerar. Född till en hård tillvaro fann han sitt livsrum på en liten kobbe i sjön Järnlunden. Minnet av honom är alltjämt levande i Kindabygden. Han blev känd i en vidare krets efter att SVT uppmärksammade hans liv i TV-programmet Utgrävarna i november 2006.

Lyssna 

För att börja historien från slutet, abdikerade Karl Johan från sitt rike Fläsklösen omkring 1950. Hans rike var en liten kobbe i Järnlunden där han framlevde sina sista tjugo år. Tronavsägelsen kom inte hastigt. På sin ålders höst fick han periodvis träda tillbaka och var då bosatt i ålderdomshemmet i Rimforsa. Men tid efter annan repade han kraft och begav sig åter ut till sin kobbe och det fria livet.

Karl Johan Andersson föddes 1873 som oäkta barn till inhyseshjonet Christina Andersdotter, i trakten känd som Mor Stina. Modern benämns efter tidens språkbruk som klensinnad. Fadern nämns visserligen i kyrkböckerna. Han hette Johan Otto Strand och Karl Johan fick sitt namn efter farfadern, men därefter slutar kontakten.

1894 flyttade mor och den då 21-årige sonen, av okänd orsak till en backstuga i Klasbo tillhörande gården Linnäs. Enligt utsago var bostaden synnerligen enkel, byggd som den var mot en bergvägg. Något eller några år in på det nya seklet bosatte de sig i Kindalund. I september 1909 flyttade även en kvinna vid namn Augusta Vilhelmina Sandberg dit med sin oäkta dotter och efter blott tre veckor var hon vigd med Karl Johan. Orsaken till den hastiga vigseln kan endast anas, men det rimligaste skälet kan förklaras som ett villkor från socknen för hennes uppehälle i Tjärstad. Karl Johans roll är outsagd men äktenskapet kom att bli allt annat än lyckligt.
Bild: Ateljébild av Mor Stina omkring år 1920 (Hildur Hammarlund).

Familjen blev kvar i Kindalund ett par år. 1911 blev de avhysta då Pontin på Schedevi sålde marken till sommargäster. Karl Johan fann ett nytt hem åt sin familj i Gråbo, en liten stuga invid Hallstad snickerifabrik. Mor Stina flyttade inte med, kanske var det svärdottern som ställde det som krav.

Oavsett vilket stod modern nu bostadslös. Arbetarna på snickerifabriken förbarmade sig emellertid över den gamla kvinnan. I hast byggdes en liten enkel stuga som försågs med hjul och rullades till ett gärde nedanför Johan Johansson gård Nygård strax söder om Rimforsa. Stugan förblev hjulförsedd ifall Mor Stina skulle bli avhyst och behöva söka tillstånd för ny uppställningsplats av annan markägare. Men den omtänksamme bonden lät stugan stå kvar och Mor Stina gav sin första egna bostad i livet namnet Frid.

I Gråbo frodades ingen äktenskapslycka. Karl Johans styvdotter blev ofrivilligt gravid 1915 och begav sig till sin mors hemtrakter i Motala. Året efter följde Karl Johans hustru efter. Äktenskapet upplöstes inte, men de båda makarna hörde aldrig mer av varandra. Hustrun avled 1923. Karl Johan flyttade då till Frid och bodde där med sin mor tills hon togs in på Rimforsa ålderdomshem 1920. 1924 avled Mor Stina.

Elna Tollander minns både stugan och Kalle Stina från sin uppväxt i Torensborg intill Nygård. "Mor bad mig emellanåt att gå ner till Kalle med lite mat. Han var tystlåten men snäll mot oss barn, men hans hund var jag rädd för. En gång gav han mig en liten ljusstake i gengäld minns jag. Stugan var enkelt inredd med en över- och undersäng, ett litet bord, två stolar och en järnspis. När Kalle sedermera flyttade ut till Fläsklösen köpte min morfar stugan och jag minns tydligt dagen då huset rullades upp till vår gård. Hos oss fick den tjänstgöra som hönshus". Stugan står än idag på tomten till Torensborg och har renoverats av den nuvarande ägaren Erik Bergman.

Under det sena 1920-talet ska Karl Johan ha upplevt att Rimforsa blivit alltför bråkigt och bullrigt och han började leta efter en plats som bättre svarade upp mot hans önskemål. Han fann den på Fläsklösen. Från omkring 1930 var han fast boende på den lilla kobben i Järnlunden. Till en början var boningen på ön synnerligen enkel, en liten kur som han dragit ut över isen på medar. Vartefter byggdes dock bostaden ut och var vid sin fulländning "fyra rum och kök". Ytterväggarna tätade han med båtbeck. Ett rum var särskilt tätt, då det var tapetserat med dagstidningar. Omkring stugan hade han placerat gjutna cementblock som hindrade stugan att blåsa av skäret. Möblemanget bestod av en tältsäng, en pall och ett litet bord. Maten lagade han på en liten kamin som han eldade med drivved.
Bild: Karl Johan har fått besök på Fläsklösen. Radioantennerna gav honom ett öra ut i världen (Kinda Lokalhistoriska arkiv).

På ön livnärde Karl Johan sig främst på fiske. Sin fångst sålde han i Rimforsatrakten. Som förströelse studerade han vädret, lyssnade på radio och läste Stockholmstidningen, som sommargäster försåg honom med. Sällskap fick han av sina katter och hundar. Hundarna gav han alltid namnet Bellis.

Trots sin enslighet var Karl Johan inte osocial. Han hjälpte gärna sommargäster runt sjön med allehanda göromål. Om vädret var dåligt eller isen svag var många hem öppna för honom. Många satte värde i hans förbluffande förmåga att deklamera. Han hade ett häpnadsväckande minne och kom ordagrant ihåg långa dikter, psalmverser och bibelcitat.

Karl Johan trivdes med sig själv och satte stort värde på att inte ligga till last. När Östgöta Correnspondenten oanmält besökte honom med anledning av hans 70-årsdag, såg reportrarna på håll hur han sprang av och an på ön för att visa att han var vid full vigör. När reportrarna kom närmare hörde de honom ropa: "De ä inge fare me mej! Ja klarer me allt!" Karl Johan hade tagit reportrarna för inspektörer som mot bättre vetande ville bereda honom en mer passande tillvaro.

Karl Johan avled 1951 och begravdes i en anonym linjegrav i Tjärstad. Sin stuga hade han dessförinnan givit bort till scouterna. Omkring 1960 var den dock så förfallen att den brändes ned. För ett tiotal år sedan fick han en egen gravvård av församlingen, som kan besökas till åminnelse av en särskilt fridfull man.

Källor:

Kyrkoböcker för Tjärstad och Motala församlingar

SCB:s utdrag för Tjärstad församling 1900, 1910 och 1920

ÖC 24/2 1943, 25/2 1948

Muntlig information av Inga-Lis Jonsson, Karin Lind och Erik Bergman i Rimforsa samt Elna Tollander i Linköping. Ett stort tack till dessa.

Författare: Leif Wallentinsson, Östergötlands länsmuseum, maj 2007
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Kinda
Ort: Järnlunden