Klara Josefina kom till världen 1867 som nummer tre i en syskonskara på åtta barn. Flera av hennes syskon avled i unga år. Mamman Lotta Djurberg var, som så många andra Vadstenakvinnor, knypplerska. Åtminstone två av barnen lärde sig konsten av sin mor. Signe (1879-1928) och Klara blev duktiga knypplerskor.
Bild: Klara (till vänster) knypplar altarspetsar tillsammans med sin syster Signe (i mitten) och Ida Eriksson.
Redan som skolflicka sålde Klara spetsar hon själv tillverkat. Då var det spetsar till damunderkläder som gällde. Förtjänsten var 10 öre alnen. Hantverksfärdigheten ökade och hon övergick till att knyppla i allt finare tråd. Hon producerade dukar, gardiner och breda altarspetsar.
Sommaren 1900 reste Klara till Frankrike för att demonstrera knyppling vid världsutställningen i Paris. Där satt hon vid sin dyna och drog till sig mångas blickar och beundran för sin hantverksskicklighet. Klara berättar själv om Parisvistelsen: "Om kvällarna var man ute och såg på storstaden, ganska tung i huvudet efter att ha suttit och lyssnat till allt sorlet under dagen. Ett evinnerligt flax och liv var det på Paris gator. Inte tyckte jag det var så värst roligt, men en stor upplevelse var själva utställningen."
Klara förblev sin födelsestad trogen och bodde nästan hela livet i familjens lilla stuga på Sånggatan. Husets läge, invid Rödtornet, gjorde att hon gick under benämningen "Klara vid tornet". I bostaden bedrev hon spetshandel.
Klara bildade aldrig egen familj. "Jag brukar säga att spetsarna är mina barn och barnbarn." Hon älskade sitt hantverk och var stolt över sitt yrkeskunnande. Hon älskade också blommor. Trädgårdens växter vårdades ömt.
1953 besökte Gustav VI Adolf Vadstena. Som gåva fick kungen en spetsnäsduk. Klara Larsson var den som knypplat spetsen och hon överlämnade näsduken själv med orden: "Hälsa till drottningen och säg att hon inte får snyta sig i den." Klara var inte bara känd som en mycket skicklig knypplerska, hon var också känd för sina rappa repliker. Hon var sällan svarslös, visste vad hon ville och hade "skinn på näsan". När Klara avled 95 år gammal var hon Vadstenas äldsta invånare.
Bild: Klara överlämnar en knypplad näsduk till kung Gustav VI Adolf med förmaningen att drottningen inte fick snyta sig i den.
Hollman Johansson, Elisabet: Jag minns min barndoms Vadstena
Idun nr 14 1938
Östgötabladet 1963-04-19
Vadstena församlings ministerialböcker och församlingsböcker
Bilder:
Föreningen Gamla Vadstena
Författare:
Marianne Anderson, Vadstena, november 2006
Inlagt av:
Kulturarv Östergötland
Kommun:
Vadstena