Theodor Lorentz Larsson, "Skånska Lasse", 1880-1937

"Skånska Lasse" föddes 1880 i Gylle församling utanför Trelleborg, men var större delen av sitt liv bosatt i Mjölby på Sandgatan 12. Han utbildade sig till snickare i Svedala och företog enligt tidens sed en så kallad gesällvandring mot Stockholm. Hans ankomst till just Mjölby får nog ses som ödet eller en ren slump.

Lyssna 

Under sin vandring söderöver råkade han nämligen i Nyköping stöta på en Mjölbybo, K.W. Dahlström, som vänligt nog tillhandahöll "Lasse" ett par hela skor, då "Lasses" egna hade slitits ut under vandringen. De båda slog följe till Mjölby och skaffade sig arbete vid Sjögren & Ohlssons fabrik. Året var 1904. "Skånska Lasse" som han kom att kallas i Mjölby, blev en skicklig pianist och började så smått att skriva egna visor, ofta av ren lokal karaktär och han ackompanjerade även andra. Han torde vara ensam om att ha skrivit sina visor på hyvelspån (!). Han gisslade gärna "myndighetspersoner" som han råkade på i olika sammanhang i livet men gjorde stor succé hos sin publik med visor som "Johan på Snippen", "Motorcykeln" och "Rocken, västen, byxorna och skorna".

Skånska Lasse hade även en allvarlig sida utöver den han visade sin publik. Han drog efter bästa förmåga försorg om sin stora familj, elva barn i två äktenskap. Barnen förde det musikaliska arvet vidare, främst som jazzmusiker. Sin politiska förankring hade han inom socialdemokratin och han tillhörde nykterhetsrörelsen.

Hans visor uppskattades inte alltid av dem som drabbades av den politiska satiren, till exempel visan om "de rysliga bolsjevikerna". Visorna samlades i en bok, som beslagtogs och ställd inför Häradsrätten i Sya ådömdes han böter à 500 kr. Han klarade inte utgiften och tvingades lämna sin gamla taffel till utmätning. Men ett nytt piano var redan beställt och hans musikaliska verksamhet kunde fortsätta. Ett annat mycket stort inköp var den Ford som var nödvändig för hans turnéer och som han älskade att köra. Efter ett kortare boende i Linköping återvände han till Mjölby och Sandgatan 12, där han samlade sina vänner för att trivas och musicera.

Skånska Lasse avled i Mjölby den 30 juni 1937 och jag citerar hans dotter Margit Larsson som berättar att han några dagar före sin död yttrade: "Nu är det slut, men många vänner har jag. Förresten har jag bara vänner." Han är begravd på kyrkogården i Mjölby och har hedrats med en präglad medalj och staty i Mjölby av skulptören K.G. Bejemark. Hans hem på Sandgatan 12 kan besökas än idag och "Skånska Lasses dag" i augusti håller på att bli tradition i Mjölby.

Källor och lästips:

"20 roliga visor av Skånska Lasse", utg. Rolf Larsson, 1975.

Westin, Bo: Från Skånska Lasse till Benny Goodman, Hedemora, 1991

Ericson, Uno "Myggan": På nöjets estrader. Stockholm, 1971 samt

Wigforss, Birgitta & Hemstämt m.fl.: Skånska Lasse - en karl för sin hatt, 2001.

(CD, kan beställas fr.: Birgitta Wigforss, Stjärng. 8B, 595 41 Mjölby. Telefon: 0142-122 83)

Länk:
Skånska Lasses hus

Författare: Marina Carlsson, Mjölby bibliotek, 2002
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Mjölby
Ort: Föreningshuset Fontänen