Ture Jern, 1918-2002

Om Ture Jern skulle det kunnas skrivas romaner. Att säga att han var efterbliven är inte rätt. Kanske var han på många sätt klokare än alla oss andra. Hur som helst så var han lite udda. Det tyckte inte minst folk i bygden. Han gick väl i skolan som andra barn, men därefter höll han sig nog mest till Sjöbo. Ture blev lite av en enstöring, framförallt sedan hans föräldrar gått bort.

Lyssna 

Torpet Sjöbo ligger i Rinna socken strax norr om Boxholm. Det var här Gustaf Viktor och Selma Jern bodde och verkade under många år. De fick många barn och den yngste av dem blev kvar i hemmet under nästan hela sin levnad, nämligen sonen Ture. Ture Jern kom att bli väldigt omtalad, och det talas säkerligen om honom fortfarande, trots att han dog år 2002. Sin levnadsbana avslutade han på Bjursdalens servicehus i Boxholm.
Bild: Ture (2:a från vänster) tillsammans med sina syskon (Margareta Jern Eriksson).

Gustaf Viktor och Selma Jern hade några små åkerlappar där de kunde odla lite grödor. Kanske hade de någon ko, gris och några höns. Helt säkert hade de en oxe som användes som dragdjur. Till Sjöbo hörde också skogsmark. Strand- och fiskerätt fanns till sjön. Men någon väg nådde inte fram. Det var ett par hjulspår med mycket sten och ojämnheter som banade sig i krökar genom skogen fram till den grå omålade fastigheten.

När Tures föräldrar hade gått bort gjorde han sig av med oxen och skaffade sig en gammal traktor som han for fram med i omgivningarna. När han besökte Väderstad en gång blev polisen intresserad av honom. Givetvis hade han inget körkort för traktorn, och det ansåg han heller inte att han behövde. Han kunde med ett mäktigt ordsvall övertyga den mest tvivlande om detta.

Ture var intresserad av motorer och en stor tekniker. "Jag är mekaniskt intresserad ...", sade han "... kunskaperna har jag ärvt av min far". Han hade förutom traktorn även en moped och en gammal råoljemotor. Med traktorns hjälp både plöjde och harvade han markerna till det lilla torpet. När han inte skötte det egna torpet hjälpte han grannarna eller tog ströjobb. För att ta sig till de olika arbetsplatserna åkte han moped.

Ture levde utan elström, telefon eller andra bekvämligheter. Värmen fick han av vedspisen. Vatten hämtade han i en källa 300 meter bort. Så var det in på 1990-talet. Ture hörde nog inte till de renligaste männen och någon kvinna hade nog heller aldrig kommit honom nära. Eftersom han sällan eller aldrig tvättade vare sig själv eller sina kläder så stod det liksom en patina runt honom, en patina som bekräftade ett faktum. Ture var Rinnas "Original". Men Ture var inte den som tyckte synd om sig själv. Tvärtom, han var alltid stolt, mallig och lite skrytsam. "Ingen har det bättre än jag," sa han ofta. Ture lagade nog inte mat särskilt ofta, utan passade på att stoppa i sig rejält när vänliga grannar bjöd honom. Då åt han så mycket som han någonsin orkade.

Han lär en gång ha blivit tillfrågad om varför han inte skaffat TV. Då svarade han. "Vad ska jag med TV till? Jag går ut på backen därhemma. Jag ser ut över soliga nejder med klarblå himmel. Jag ser ängarna och träden, jag ser fåglarna i luften och fisken som sprattlar i vattnet. Det är min TV det. Och du, den går aldrig sönder!"

Ture har också förklarat hur han lärde sig att simma. "Jo det gick till så att vi pojkar fick följa med pappa ut på sjön i en eka. När vi kommit ut en bit slängde pappa i oss pojkar en i taget och så fick vi ta oss iland bäst vi kunde. Då var man tvungen att lära sig att simma, annars hade man ju drunknat!"

Ture Jern fick till slut lämna sitt kära Sjöbo och han hamnade på servicehuset Bjursdalen i Boxholm. Men det var inget som Ture kom att ångra, utan han kom att trivas alldeles förträffligt på Bjursdalen. Kanske visste han inte riktigt hur bra man kunde ha det på gamla dar.
Bild: Ture ligger begravd på Rinna kyrkogård (Margareta Jern Eriksson).

Källor:

Karlsson, Bo, Rinna - den glömda socknen

Östgöta Correspondenten 1979 03 09

Intervjuer med släktingar och vänner 2009

Författare: Klas Johansson, Krafttaget, Boxholm, april 2009
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Boxholm
Ort: Rinna