Torpet Filipsberg

Det var på 1800-talet som lantbruket kom att effektiviseras allt snabbare, till exempel genom skiften av mark och en allt mer mekaniserad produktion. För att kunna bruka avlägsna små skogstäppor hade torp uppförts under lång tid.

I den västra delen av Ringarums socken, inte långt från gränsen mot Östra Ryd, uppfördes torpet Filipsberg på 1860-talet. Torpet löd under Sverkersholm som ingick i det Burenskiöldska fideikommisset.

Ännu var fideikommissets järnbruk i Borkhult i drift, vilket krävde stora mängder träkol som bland annat kolades i milor av de många torparna. Men kolningen blev snart obetydlig och nya ännu modernare jordbruksmetoder skulle göra många torp överflödiga.

År 1940 flyttade de sista bofasta ut ur Filipsberg och tre år senare skrotades torpinstitutionen i landet, då det inte längre blev tillåtet att anställa folk på torparkontrakt.

Eftersom rivningsmaterialet från torpen inte var beskattningsbart såldes många torp som skattefri ved till Norrköping under andra världskriget. Men Filipsberg fick stå kvar, vilket nog kan förklaras med en obefintlig fastighets-förvaltning av fideikommissets efterföljande ägare.

Istället har naturen långsamt återtagit den gamla torplyckan, där förfallna timmerväggar, som omgärdas av grönskan, minner om ett lantbruk i ständig förändring.

Bildtexter:

Toppbild: Foto från 1935 utlånat av Yxnerums hembygdsförening.

Övre bild i artikel: Snart är det kanske bara syrénbuskaget som kan berätta om var torpet Filipsberg låg.

Undre bild i artikel: Grånade och väderbitna timmerväggar återgår sakta till naturen.

Författare: Albin Lindqvist
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Valdemarsvik
Ort: Föreningshuset Fontänen