Fillinge Tingshus

Det är inte alla förunnat att ha ett tingshus i sin ägo. Sedan slutet av 1960-talet har Östergötlands museum ägt Fillinge Tingshus.

Tingshuset började byggas 1792 efter det att det äldre tingshuset som då låg nära Svinstad kyrka (numera Bankekind) brann ner. Det tog 20 år innan bygget kom igång. Under tiden höll Bankekinds häradsrätt ting i Fillinge Gästgivargård.

Uppdraget att rita Tingshuset gick till Casper Seurling i Linköping. Häradsrätten hade dessförinnan ansökt om dispens hos Kunglig Majt för att få bygga ett tingshus i timmer. Allmänna byggnader skulle vara byggda i sten vilket var stiligt men kostsamt.

Inredning och möbler i tingssalen är tillverkade av Johan Magnus Beurling i Norrköping. Tillsammans med brodern Carl Fredrik kom bröderna Beurling och Casper Seurling att sätta avtryck i många kyrkor och herrgårdar vid den här tiden. Ytterligare en namnkunnig konstnär var med i arbetet med att försköna tingshuset, nämligen Per Hörberg. Han målade tavlan Salomons dom som kom att hänga på väggen bakom domarsätet. År 1888 slogs häraderna Åkerbo, Hanekind och Bankekind samman och ett nytt tingshus i sten byggdes på Barnhemsgatan i Linköping. Tavlan togs ner och kom att pryda den nya tingshussalen. 

Fillinge tingshus kom därefter att omvandlas till Bankekinds härads sparbank. I dag finns ett uppmurat bankvalv som minner om banktiden.1950 flyttar banken till modernare lokaler i Åtvidaberg. Tingshuset fungerade även som bostad, huvudsakligen för ortens fjärdingsman. Byggnaden användes som bostad fram till 1983. 1960 bildas föreningen Fillinge Tingshus som inledde ett räddningsarbete och senare övertar Östergötlands museum fastigheten. Tingshuset är skyddat som byggnadsminne. Bankekinds hembygdsförening disponerar idag Tingshuset. De har en livaktig verksamhet och har sin föremålssamling i byggnadens övervåning.

Den ursprungliga rumsplanen är bevarad med tingssalen, domarrum, rum för skrivaren, en sal för de rättssökande och rum för kronobetjäning. På övervåningen finns två gavelrum som användes för nämndemän respektive fjärdingsmän. Spiskåpan i köket är borta men de sju kakelugnarna där flertalet är från 1790-talet finns kvar liksom den ståtliga marmorerade rörspisen i tingssalen. I dag är det brutna taket täckt med enkupigt lertegel men ursprungligen hade tingshuset ett tjärat spåntak.

På senare tid har en invändig renovering genomförts med upplagning av putsade väggfält och målningar samt tätning av murstockar och några av kakelugnarna. I samband med dessa arbeten har länsmuseets konservatorer upptäckt att under befintliga målningsdekorationer finns äldre målningsbehandlingar. I tingssalen finns en kraftfull marmorering och i salen för de rättsökande finns en schablonmålning och i förstugan en ljus och lätt marmorering.

Bankekinds hembygdsförening har planer på att låta göra en kopia på Salomons dom för att på så sätt få tillbaka tingshussalens äldre uttryck.
Vill du se Östergötlands bäst bevarade timrade tingshus, ta kontakt med Bankekinds hembygdsförening.

Tingssalen i Fillinge Tingshus. 
Bild: Marie Hagsten/Östergötlands museum

Kakelugn från sent 1700-tal. 
Bild: Marie Hagsten/Östergötlands museum

Källor:
Bengt Cnattingius, Tingshuset i Fillinge. Ur: Östergötlands meddelanden (Linköping 1968)

Författare: Marie Hagsten, Östergötlands museum, juni 2012
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: Fillinge