Gamla stadshuset i Mjölby

Mjölby blev stad 1920, men till en början fungerade en ombyggd mangårdsbyggnad som stadshus. I början av 1930-talet insåg stadens styrande vikten av att tillskapa ett mera representativt stadshus, som i sin tur borde ligga vid ett centralt beläget torg.

Lyssna

År 1934 fastställdes en ny stadsplan för hela staden och på den dåvarande "Kovallen", ett område som användes för kreatursauktioner och gästande tivolin och cirkusar och som var beläget mitt emot kyrkan, planerades ett torg. 1937 beslutade stadsfullmäktige att vända sig till Tekniska högskolan i Stockholm för att få skisser till ett blivande stadshus och en utveckling av stadsplanen för torgområdet. Kommunalborgmästare Ragnar Bendt uppvaktade personligen professor Gunnar Asplund, som lät avgångsklassen på arkitektavdelningen utarbeta skisser.

Nästa steg blev att bjuda in arkitekt Johannes Dahl i Tranås och Stockholmsarkitekten Cyrillus Johansson att utarbeta var sitt förslag. Johanssons förslag antogs efter bearbetning och det var det som sedan kom att utföras. Han upprättade en stadsplan för Stora torget med omgivande bebyggelse inklusive stadshus och plats för ett nytt hotell vid Svartån. Planen fastställdes den 15 juni 1939. Samtidigt ritade Johansson själv stadshuset, som invigdes 1940, medan Centrumbebyggelsen med bland annat Sagabiografen ritades av den tillförordnade stadsarkitekten, Gunnar Påhlman.

Cyrillus Johansson var en av de mera namnkunniga svenska arkitekterna under 1900-talets första hälft. Han fullföljde på ett personligt sätt 1910-talets nationalromantiska tegelarkitektur även genom den renläriga funktionalismens 1930-tal och också senare. Till Johanssons mera kända verk hör Vin- och Spritcentralens lagerbyggnad, Centrumhuset (i korsningen Kungsgatan/Sveavägen) och Årstabron, samtliga i Stockholm, Värmlands museum i Karlstad, Köpmanholmens folkhögskola och stadshuset i Ludvika. I Östergötland kan nämnas Vågforsens kraftstation vid Normlösa, färdigställd 1920 och med ett för Johansson karakteristiskt svängt "kinesiskt" tak.

Mjölby stad hade utsett en kommitté som arbetade med hela frågan om torget, dess omgivande bebyggelse och stadshuset. Den 21 april 1939 visades en modell till det nya stadshuset med ritningar och arbetsbeskrivning för drätselkammaren. Vid den efterföljande diskussionen tyckte någon att yttertrappan var för långt utskjutande och en annan att det var tveksamt om verkligen huvudfasaden skulle vändas mot ån och ena gaveln mot kyrkan. Kommitterade svarade att arkitekten avsiktligt placerat entrétrappan mot det vackra partiet mot ån och att trappan skulle leda direkt in i stadsförvaltningens lokaler på andra våningen.

I bottenvåningen låg nämligen i början pastorsexpeditionen och polisstationen med ingång från baksidan, men att entrétrappan gick till andra våningen var säkert inte bara av praktiska skäl. Arkitekten ville forma en representativ byggnad med en monumental utvändig trappa. Takryttaren i trä knyter också an till en gammal stadshus- (och rådhus-) tradition. Johansson har arbetat i traditionella material - tegel och trä - och stor omsorg har lagts på detaljer, till exempel entréomfattningen i tegel på framsidan. På tredje våningen kan man än idag beskåda den mycket vackra sessionssalen med intarsiadörrar utformade av Birger Ekman på Mjölby Intarsia och en takarmatur som formgetts av Cyrillus Johansson själv. 

Centrumbebyggelsen kring Stora torget stod klar 1945. Husen inramar ett välproportionerat torg, som vidgar sig mot det vi idag kallar Gamla stadshuset. Kring torget rymdes stadens förvaltning, pastorsexpedition, polis, post, apotek, bank, arbetsförmedling, folktandvårdsklinik, biograf, café, bibliotek, badhus och ett antal affärer. Hotellet kom aldrig att förverkligas, men området kring torget var ändå stadens centrum till dess att både kommersiell och offentlig service 1971-1972 började flytta till det nya köpcentret och det nya stadshuset på andra sidan Svartån.

Idag används Gamla stadshuset för de kommunanställdas fackliga expeditioner och för annat kontorsändamål. Stora torget har givetvis minskat i betydelse, men där finns ändå Swedbanks kontor, den mycket välbevarade Sagabiografen och flera restauranger och butiker.

Att ett helt stadscentrum med tillhörande stadshus tillskapades i ett sammanhang hörde inte till vanligheterna i den tidens Sverige. Desto mera anmärkningsvärt är, att byggandet pågick under hela andra världskriget, då byggandet i övrigt gick på sparlåga och då det ofta var svårt att få tag på byggmaterial.

Flygbild över Stora torget och Gamla stadshuset vid 1940-talets slut. År 1960 byggdes Sparbankshuset till vänster till längs torget i enlighet med Cyrillus Johanssons plan. Foto ur Mjölby Hembygdsförenings samlingar.

En av intarsiadörrarna som leder ut ur sessionssalen, formgiven av Birger Ekman, konstnärlig ledare på Mjölby Intarsia. Själva hantverket är utfört av decouperurerna Carl Erik Davidsson och Arne Stensson vid samma företag. Till dörrarna användes sammanlagt 35 olika träslag. Foto: Bo Jansson 2009

Källor:
Coleman, Annelie: Stadshusen i centrum. En studie av det offentliga rummet i 1900-talets Mjölby. Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholmsuniversitet. VT 2001.
Jansson, Bo: Hus i Mjölby (2007).
Jansson, Bo: Stora torget i Mjölby i Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1998.
Stjernlöf-Lund, Anita: Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund (2008).
Drätselkammarens och byggnadsnämndens protokoll samt kommitterades material i Mjölby kommuns centralarkiv.
Östgöta Correspondenten den 19 maj 1937.

Författare: Bo Jansson, arkitekt och författare i Mjölby, oktober 2009
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Upphovsman: Cyrillus Johansson
Kommun: Mjölby
Ort: Mjölby