Vårdslunda by

Tomas Jönsson har skrivit en berättelse om Vårdslunda by i Kinda härad. Byn omnämns första gången 1562, men fanns kanske redan för tusen år sedan.

Hämta berättelsen om Vårdslunda by (pdf).

Utdrag ur Tomas Jönssons berättelse

1912 vistades studenten Sigurd Erixon i Kila by i sydöstra Östergötland och dokumenterade på Nordiska museets uppdrag den oskiftade byn. Han beskrev, ritade av och fotograferade byggnaderna, föremålen, traditionerna och människorna. 1946 publicerades rönen i Kila, en östgötsk skogsby. En byundersökning 1912-13. Kila by är den mest väldokumenterade byn i Sverige - länge var en modell utställd på Nordiska museet - men av bykärnan finns inget kvar efter skiftet, då de flesta gårdarna flyttades ut.

En halvmil sydöst om Kila ligger Vårdslunda by invid länsväg 135. Ingen skylt märker ut byn och bilisterna far förbi fortare än de tillåtna 70 km/t . Byn är okänd för de flesta. Till skillnad från Kila är Vårdslunda välbevarad med de flesta gårdarna utmed bygatan och många byggnader från tiden för laga skiftet 1861-1864. Då bodde ett 80-tal personer i byn. 2013 är femton personer mantalsskrivna där.

Vårdslunda by kan mycket väl ha funnits för tusen år sedan. Fynd av en skafthålsyxa, järnmalmsslagg, ett förmodat förkristet gravfält, angränsande fasta fornlämningar samt namnformen tyder på detta. Först 1562 får vi den första skriftliga källan i jordeboken, som omtalar att bonden Olof bodde på Vårdslunda kronoskattegård. Snart talas det om två gårdar och 1690 vet vi att varje gård hade flera brukare. Redan då uppstod den tvådelade byn med delen Uppgården i norr och 200 meter söder därom delen Nedergården. Denna tvådelade form finns kvar än idag.

Byns historia är dess människors. Per Jonsson representerade bondeståndet på fyra riksdagar på 1670- och 1680-talen och var med om att införa indelningsverket. Två soldattorp uppfördes i slutet av 1600-talet och vi känner namnen på de indelta solda-terna till dess att indelningsverket upphörde 1901. Soldaterna Pehr Lund, Lars Kron och Magnus Wård var alla "uti krig 1808". 1791 skulle man bygga en ny kyrka i Hycklinge, men detta motsatte sig vårdslundabönderna, som ville ha den i det mera närbelägna Österby. Till slut fick landshövdingen läsa lagen för bönderna, som därefter motvilligt rättade sig. Skiftena 1802 och 1861-1864, 1800-talets gästgiveri, sjösänkningen 1871-1877, fiskets reglering 1876 och emigrationen till Amerika - i allt deltog människor, som idag bara är namn för oss.

Vårdslunda låg avlägset och hit kom inga ångbåtar, ingen järnväg och vägen var eländig innan den rätades och asfalterades på 1970-talet. Telefon fick man 1943 och elektricitet två år senare. På sandåsen i byns norra del fanns en fotbollsplan, som torkade tidigt på våren och var den första som kunde erbjuda spelbar grusplan i Östergötland. Hit bjöd Hycklinge IF allsvenska lag till vänskapsmatcher under vårhelgerna på 1970-talet. 3-4 matcher spelades varje dag. Spelarna inkvarterades i Storgården och en bastu till dem iordningställdes i uthuset.

Idag är sju av de sexton gårdarna åretruntbostäder - övriga sommarbostäder. Lyckligtvis har ingen gård rivits eller står öde. Av de sju torpen och tre backstugorna finns i bästa fall endast grundstenarna bevarade.

Hallonbacken i Vårdslunda by. 
Foto: Rebes-Flyg, Borlänge

Skafthålsyxa funnen i Vårdslunda. 
Bild: Tomas Jönsson

Författare: Tomas Jönsson, Linköping, april 2013
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Kinda
Ort: Vårdslunda
Licens:
Licensavtal