Vävstolen Rüti tillverkades på 1960-talet i Schweiz och är en gåva från AB Ludvig Svensson, Kinna. Vävstolen har en fyrfärgsautomat vilket betyder att maskinen kan väva med fyra färger i inslaget. Kortkedjan till vänster på maskinen styr skaften så att det blir rätt bindning i väven. På vävstolen vävdes tyger i bomull och linne. Just denna maskin har inte använts i Norrköping. Men liknande sådana användes inom textilindustrin där.
När textilproduktionen lades ner i Norrköping försvann också maskinerna. Det var inte många som anade att dom kunde komma till nytta igen!
Mellan åren 1971-81 arbetade en grupp textilveteraner med att återställa ett antal textilmaskiner. 1981 öppnade Norrköpings stadsmuseum sina portar och maskinerna kom att bli hjärtat i museet. På 1980-talet anställdes textiltekniker Lars Andersson. Han vävde, visade, bevarade och köpte även in historiskt värdefulla modeller. Än idag kan man besöka museet och få se och höra maskinerna.
På 1940-talet var textilindustrin var i full gång och inte minst många kvinnor hade sin arbetsplats i sådana miljöer. Vävstolarna är av märket Rüti, alltså samma märke som vävstolen ovan. De tillverkades på 1940-talet i Schweiz.
Vävsalen på Tuppens bomullsväveri i kvarteret Gryt
på Korsgatan i Norrköping, troligen på 1940-talet.
Foto: Carl Werngren
Alldeles i slutet av 1800-talet uppfanns konstruktionen med automatisk spolväxling. Fyllda spolar laddades i ett batteri, och när garnet tar slut slår maskinen automatiskt in en ny spole i skytteln. En annan förbättring var att maskinen stannade om inslagstråden eller en varptråd gick av.
Med de här tekniska förbättringarna kunde en väverska sköta över tjugo vävstolar samtidigt, mot tidigare fyra.
Författare:
Sofia Wallin, textiltekniker, Norrköpings stadsmuseum Lars Jonsson, Linköpings universitet, september 2010
Inlagt av:
Östgötaljud
Kommun:
Norrköping
Ort:
Föreningshuset Fontänen