Hittar du till Storgatan?

Nu menar jag förstås inte den nya, moderna Storgatan i Linköping, som bara har drygt 350 år på nacken. Nej jag tänker på den ”riktiga” Storgatan. Gatan som fanns redan på 1100-talet och som det fortfarande finns kvar en liten snutt av, gömd inne i kvarteret Abboten. 

På 1600-talet motsvarade inte Linköpings trånga och vindlande gator vad man önskade visa upp i en residensstad. Staden skulle moderniseras och på modet var rutnätsplanen med långa raka gator och kvadratiska kvarter. På den tiden var Storgatan en viktig gata i staden och en ny sträckning behövdes. Den gamla gatan gick från landshövdingens dåvarande residens på yttre borggården uppe vid slottet, ner för backen och mynnade ut på stadens torg.

År 1651 fattades beslut om en ny stadsplan. Alla stadens borgare kanske inte var så nöjda med beslutet. De hade inte fått delta i det och det var många som drabbades; både av arbetet och av att de fick sina tomter uppstyckade. Arbetet gick långsamt framåt, trots att landshövdingen manade på och hotade med böter. Den nya Storgatan stod inte klar förrän på 1660-talet och delar av de planerade stadsplaneändringarna genomfördes inte alls. Den nya gatan drogs fram genom tomterna söder om den gamla. Den strök förbi längs torgets södra sida och vidare förbi S:t Lars kyrkogård för att leda fram till Nya Stångebro.

På den äldsta stadskartan från år 1651 kan man se hur sträckningen av Storgatan fram till den nya bron över Stångån finns på plats. Bron stod klar redan 1646 och gatusträckningen på kartan kallades då Landzgatan. Mellan slottet och torget har Storgatan vid denna tid fortfarande kvar sin gamla sträckning. På kartan kan man också se att nya kvarter med tomter lagts ut närmast Stångån. När staden karteras på nytt, på den detaljerade kartan från 1696, finns hela den nya Storgatan med. Men inne i kvarteren mellan slottet och torget finns fortfarande den gamla gatan kvar.

Förra hösten gjorde vi en liten arkeologisk förundersökning i kv Abboten. Vi grävde tre provgropar på innergården där restaurangen Johannes kök har sin uteservering sommartid. En av groparna placerades på platsen för den gamla Storgatan. Där fanns lager som växlade mellan sand och sandiga kulturlager ner till ett djup av nära 2 m under nuvarande markyta. De ljusa sandlagren är spår efter att man ersatt en gammal gata med en ny. Gatan har byggts på eller lagats sex eller sju gånger där vi grävde vårt schakt

En bit av ett djurben som hittades i ett lager som motsvarar den tredje gatan från botten har 14C-daterats till intervallet 1030-1190 e Kr. En rimlig datering är troligen mot slutet av tidsintervallet. Direkt under det daterade lagret fanns en tunn trähorisont som kan vara rester efter en träbroläggning i den medeltida Storgatan.

Delar av den gamla Storgatan har undersökts tidigare. År 1970 schaktades stora delar av kv Apoteket (som ligger mellan kv Abboten och Stora torget) ut och då hittades bl a flera nivåer av gatans fortsättning ner mot torget, liksom en äldre något förskjuten föregångare. Där fanns även rester av bebyggelse. De undersökta lämningarna kunde delas upp i fem faser, från tidig medeltid till mitten av 1600-talet.

Vill ni veta mer om det vi hittade vid den arkeologiska förundersökningen så finner ni rapporten här

Turistinformation om gömda och glömda platser hittar du hos Visit Östergötland.

Författare: Ann-Charlott Feldt
Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: Föreningshuset Fontänen