Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Brev från fängelsedirektör om befrielse av hundskatt 1865 Bild: Linköpings stadsarkiv

Hundskatt

Berättelser/fenomen

Hundskatt var en i Sverige uttagen kommunal skatt för hundar äldre än 3 månader. Från början kunde kommunen själv besluta om utifall den skulle tas ut och även bestämma skattens storlek. Med tiden restes kraven på obligatorisk hundskatt för att bland annat komma tillrätta med sjukdomar och skadegörelse.

I en skrivelse till Drätselkammaren den 4 februari 1920 anhöll Styrelsen för Linköpings Trädgårdsförenings park, att Drätselkammaren måtte vidtaga åtgärder för att till skyddande av stadens planteringar mot skada av utelöpande hundar föreskrifter bleve utfärdade därom, att hund under viss tid av året, exempelvis mellan den 1 maj och den 1 oktober ej finge släppas lös inom staden utan skulle hållas i band.

En obligatorisk hundskatt infördes i hela landet 1923. Den togs ut mellan 1923 och 1996. En del hundar undantogs dock från skatten, bland annat de hundar som användes inom renskötseln av samer, av forskare som försöksdjur, av försvarsmakten, räddningstjänsten, polistjänsten eller tullverket eller som ledarhund av synskadad.

I Stadsfullmäktiges protokoll från 1865 kan man se att fängelsedirektören skickat in en skrivelse och begärt befrielse från skatten för sina två hundar som han införskaffat för bevakning av fängelsegården. Han beviljades detta.

Hundskatt har som sagt även förekommit tidigare. 1861 kom exempelvis ett riksdagsbeslut som lät kommuner ta ut högst 5 kronor per år vilket något senare höjdes till max 15 kronor.  

I det första protokollet från stadsfullmäktige i Linköping finns noterat om en särskild hundskatt som bekostade kläder åt fattiga elever vid stadens allmänna flickskola. Summan uppgick det året till 200 kronor. 

1864 hade man fått in 400 riksdaler, att 200 därav skulle användas till beklädnad åt fattiga barn vid stadens allmänna flickskola och sedan 100 till beklädnad åt sådana barn vid småbarnsskolan samt återstoden afsättes till stadens förskönande.

Omkring sekelskiftet 1900 tog man ut skatt för stadens 167 hundar som kostade 5 kronor i hundskatt. Det gav stadsfullmäktige 835 extra kronor till kläder för fattiga barn.

Pia Wilhelmson Nord, april 2019

Källor från Linköpings stadsarkiv:
Stadsfullmäktiges protokoll och handlingar 1863-1865 och 1920.
Vårdnäs socken kommunalnämnden, Övriga räkenskaper volym GV:1

Författare: Pia Wilhelmson Nord
Inlagt av: Linköpings stadsarkiv
Kommun: Linköping
Ort:

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram