Denna webbplats använder cookies för att fungera bättre. Genom att surfa vidare godkänner du dessa cookies. Mer detaljerad information om vilka cookies som används.

Licens

×

Två män håller en kvinna

Barnamord under 1800-talet

Personer/Livsöden, Berättelser/fenomen

Barnamord har förekommit i alla tider och under 1800-talet var det den största anlendingen till att kvinnor avtjänade fängelsestraff. För att ett mord på ett barn skulle klassas som barnamord var barnet tvunget att vara utomäktenskapligt. 

Synd och dödsstraff

Att blir gravid utan att vara gift har genom historien betraktats som en stor synd. Kyrkan har ofta understrukit vikten av avhållsamhet innan äktenskapet och att hålla barnalstrandet inom det samma. Trots detta finns det många exempel i kyrkböcker och domstolsprotokoll på män och kvinnor som blivit dömda för sexuella förbindelser utan att ha varit gifta eller där någon varit otrogen mot sin äkta hälft. Eftersom kvinnor riskerar att bli gravida har de haft det beytydligt svårare att visa sin oskuld än män, som ofta kunde komma undan lagens långa arm.

Blev en kvinna gravid genom utomäktenskapligt sex riskerade hon att bli utstött från samhället, förevigt stämplad som lösaktig och leva med livslång skam. Det oäkta barnet saknade dessutom lagligt skydd som det äkta barnet fick vid sin födsel. Därför valde vissa kvinnor att i största möjliga mån dölja sin graviditet för att sedan föda barnet i hemlighet och sedan dräpa det. Detta mördande av utomäktenskapliga barn benämndes som barnamord.

Straffet för barnamord var avrättning, bland annat genom halshuggning eller bålbränning. Under 1800-talet var barnamord det enskilt största anlendingen till att kvinnor satt i fängelse. Dock var det snarare regel än undantag att kvinnorna benådades och blev istället dömda till straffarbete vid så kallad spinnhus. Namnet kommer antagligen av att kvinnorna ofta spann garn som straffarbete.

Östergötland

I Norrköping fanns ett av landets spinnhus dit dömda kvinnor från hela landet skickades. En av dessa var Augusta Almgren från Stockholms län. Hon var född 1848 och var bara 19 år när hon kom till fängelset. I arkiven för Norrköpings fångvårdsanstalt står det att hennes ansikte var runt och näsan trubbig. Augusta var dömd till livstidsstraffarbete för barnamord. Dessutom dömdes hon till evig förlust av sitt medborgerliga förtroende, som var en symbolisk handling för att visa samhällets starka avståndstagande för brottet. Under sin tid i fängelset misskötte hon sig en gång och dömdes till sju dagars förminskad kost, förseelsen var gräl och oljud. 

Ur arkiven från Linköpings kronohäkte finns ytterligare exempel på kvinnor som begått barnamord. Johanna Sofia Alm föddes 1833 i Ekeby Socken i Östergötland. 31 år senare dömdes Johanna, som då arbetade som piga, för barnamord av Göta Hovrätt. Hon beskrevs vara ungefär 154 cm lång, hade blå ögon och ljustbrunt hår. Hennes straff blev sex års straffarbete. 

Litteratur

Syndersskan och lagen, Gun-Britt Johansson, Umeå 2006

Källor

Fångrullor för Linköpins kronohäkte (1806-1892) och Norrköpings fångvårdsanstalt (1826-1886)

Inlagt av: Kulturarv Östergötland
Ort: Föreningshuset Fontänen

Om Kulturarv Östergötland

Kulturarv Östergötland
är ett uppdrag från
Region Östergötland som drivs av Östergötlands museum



Logo ÖM

Besöksadress:
Raoul Wallenbergs plats

Postadress:
Box 232
581 02 Linköping


Telefon: 013-23 03 00

Epost: Kulturarv Östergötland

Translate

Use Google Translate to translate this website into your language:

Följ oss på:

Facebook    Facebook

Instagram