Tacketorp

Tacketorp är en utgård till Sturefors egendom. När gården anlades är ännu okänt men den dyker upp i källorna år 1726. Tacketorp är ett av många exempel på hur otidsenligt och svårbevarat kulturarv försvinner framför våra ögon.

Jag tar fram den första husförhörslängden som finns bevarad för Vist socken vari Tacketorp hör. Då brukades gården av Petter med det märkliga efternamnet Ånarsson. Han kom till gården som gift 1785 med sin hustru Maria Johansdotter, född i Vist 1773. Gården är dock äldre. Mantalslängderna tar oss gården till åtminstone 1726. Då är gården liten, uppbär endats 1/8 mantals skattekraft.

Efter Ånarssons blir det emellertid mer liv i Tacketorp. Carl Andersson flyttar in med hustrun Anna Greta Bengtsdotter med sex barn och följe av änkling och tjänstehjon år 1800.

Utgården får nya brukare med åren. Stället utvidgas och får nya ekonomibyggnader varefter. Den till synes äldsta byggnaden på gården var en bod som tidigare stod sydost om mangårdsbygganden. Boden räddades i sista stund av Vists hembygdsförening och flyttas till föreningens hembygdsgård, Fornhemmet 2012.

Enligt källorna var den siste brukaren i Tacketorp Karl Valentin Emanuel Karlsson, som kom till utgården 1933 med hustrun Rut Sofia Johansson och tre barn och tjänstehjonet Nils Otto Wiström.

Idag skulle man kalla Tacketorp för ett ödetorp. Hugade besökare kan lätt kliva in i en miljö från 1700-talet. Utöver ålderdomliga byggnadsdetaljer visas prov på fantastiska väggmålningar och schablonmålningar i taken på övervåningen. För några år sedan försvann de fina ytterdörrarna. Förhoppningsvis av någon känslosam återvinnare.
Så sent som på 1980-talet utgjorde Tacketorp en idylliskt sommarställe med bilväg ända fram och egen brygga i Stångån. De sista som hyrde var vänner till mig, och som jag minns det var Tacketorp så sent ett lyckans paradis.

Tacketorp är bara ett exempel av kulturarv i förfall, men ett av de mina. Hit återvänder jag varje år. Ledsamt är förfallet, men där finns alltid en smidd spik, en kulör eller annat livsuttryck att ta med vidare i livet. Dessutom är det bra svampmarker.

För några år sedan gav Tacketorp mig en närmast övernaturlig upplevelse. Jag närmade mig slumpmässigt nedre salens yttervägg för att kontrollera husets tapetföljd. Jag ryckte bort en flik och bakom fanns som makulatur mina svärföräldrars bröllopsannons. Jag, som anser mig ha fötterna stadigt i marken, blev nästan religiös i stunden.
Skulle tro att Tacketorp ännu kan drabba fler. Tänk dock på att miljön är privatägd. Och för varje tid som går vill författaren varna för rasrisker. När jag var där häromdan hade skorstenen rasat till ett kommande slutskede och övervåningen golv bar inte överallt. Men denna text riktar sig främst till genuina ödehusbesökare, och då är riskerna överdrivna. Vi vet, vi kan, vi trippar, annars insuper vi blott.

Bildtexter:
1. Exempel på de fantastiska schablonmålningarna i övervåningens spisrum. Foto: Artilkelförfattaren.
2. Tacketorp på 1970-talet som sommarstugeparadis med sitt läge invid Stångån. Foto: Okänd.
3. Tacketorp på 1980-talet som öde endast besökt ungdom och modstulna kulturälskare. I mitten ses  boden som räddades till Fornhemmet 2012. Foto: Okänd.
4. Tacketorp hösten 2017. Till höger skymtar undantagsstugan. Foto: Arikelförfattaren.
5. Tacketorp från den gamla vägen förbi gården. Foto: Arikelförfattaren.
6-7. Ekonomibyggnaderna i starkt förfall. Foto: Arikelförfattaren.
8. Den gamla boden i närmast generande gott skick i Bjärka Säby Fornhem. Foto: Okänd.

Källor:
Kyrkoarkiv över Vist sn.

Författare: Leif Wallentinsson
Inlagt av: Östergötlands museum
Kommun: Linköping
Ort: Föreningshuset Fontänen
Licens:
CREATIVE COMMONS ERKÄNNANDE (CC BY)