Gerstorps provisoriska barnhem för finska krigsbarn

År 1945 kommer en ettårig tuberkulossjuk flicka från Finland till barnavdelningen på Centrallasarettet i Linköping. I hennes journal finns en ansökan om resetillstånd för sjukt barn till Sverige, i ansökan framkommer att flickans far har stupat i kriget, och modern är arbetslös. Den medellösa familjen flyttar in hos morföräldrarna där samtliga barn smittas av tuberkulos. Flickan är ett utav cirka 70 000 finska barn som kommer till Sverige för skydd och vård under 1940-talet.

År 1939 påbörjades organiserade barntransporter från Finland till Sverige, dessa skulle komma att bli en del av massevakueringen av cirka 70 000 finska barn till följd av de krig som rasade i Europa under 1940-talet. De flesta barn kom till privata hem där de mottogs som fosterbarn, men en betydande andel barn omhändertogs på barnhem, sjukhus eller sanatorier beroende på vilken vård de var i behov av.

Barntransporterna ifrågasattes och debatterades vid flera tillfällen i både Sverige och Finland. Röster höjdes för att det var bättre att hjälpa barnen på plats i Finland, men på grund av handelspolitiska hinder var detta inte möjligt. Transport av barnen till Sverige ansågs då vara bättre än att hjälp uteblev. En annan aspekt som orsakade debatt var de psykiska och sociala risker som barnen utsattes för i samband med evakueringarna.

År 1942 stod Finland inför livsmedelsbrist och hungersnöd, något som skapade grogrund för smittsamma sjukdomar, undernäring och bristsjukdomar. Krigssjukvården hade prioriterats i Finland och många tuberkulossjuka patienter skickades därför till sin hemmiljö där sjukdomen spreds snabbt, inte minst till barnen.

I detta läge kom så pass många barn till Sverige att ett kollektivt omhändertagande blev nödvändigt, det fanns helt enkelt inte tillräckligt med fosterhem att placera barnen i. Istället inrättades olika barnhem runt om i landet. Många av barnen som kom till Sverige var sjuka och i stort behov av vård. De flesta barn som kom till Sverige under 1940-talet återvände till Finland efter krigets slut. Några tusen barn blev dock kvar i Sverige, i många fall adopterades barnen av sin fosterfamilj.

Av de cirka 70 000 krigsbarn som kom att hamna i Sverige placerades cirka 3800 barn i Östergötland, en del av dem hamnade på barnhem, förläggningar och sanatorier som inrättats runt om i länet. I Östergötland fanns vid krigsbarnstiden föreningen Östgötahjälpen till Finlands barn, vars arkiv förvaras på Stiftsbiblioteket i Linköping. Östgötahjälpen uppmärksammade tidigt behovet av undervisning för de äldre barnen, och för de yngre bedrevs så kallad barnträdgårdsverksamhet, det vi idag skulle kalla förskoleverksamhet.  

På Regionarkivet i Östergötland förvaras arkivet för Gerstorps provisoriska barnhem för finska krigsbarn. Det provisoriska barnhemmet inrymdes i den tidigare herrgårdsbyggnaden på Gerstorp i Kaga socken utanför Linköping. Barnhemmet användes som sjukhem för finska krigsbarn och hade plats för cirka 35 barn, barnhemsverksamheten pågick under stora delar av 1940-talet.

Arkivet består av journaler för de barn som vårdades på barnhemmet. Hälso- och sjukvården på barnhemmet tycks ha bedrivits i regi av Barnavdelningen på Centrallasarettet i Linköping. I journalerna får vi följa de små barnens liv under några år, innan de slussas vidare eller återvänder till Finland. Den som är intresserad av att ta del av krigsbarnens livsöden eller lära sig mer om barnhemsverksamheten i Östergötland är välkommen att kontakta Regionarkivet i Östergötland.

Camilla Axelsson, Linköping, 2021

Källor:

Regionarkivet i Östergötland. Arkivet för Gerstorps provisoriska barnhem för finska krigsbarn, Linköping. Serie F1 Patientjournaler, 1942-1948.

Rossi, Tapani (2008). Räddade till livet: om en stor svensk hjälpinsats för Finlands barn 1939-1949. Höör: Tapani Rossi.

Författare: Camilla Axelsson
Inlagt av: Regionarkivet i Östergötland
Upphovsman: Regionarkivet i Östergötland
Kommun: Linköping
Ort: